Hantering av invasiva växter

Hantering av invasiva växter Vår förmåga att snabbt och bekvämt förflytta oss över planeten har i grunden förändrat våra samhällen och liv. Det finns många positiva faktorer med detta ”krympande” av världen, men det finns också aspekter som ger problematiska konsekvenser. En av dem är bekymret med invasiva arter. Diskussionen och problematiken kring invasiva arter […]

Hantering av invasiva växter

Vår förmåga att snabbt och bekvämt förflytta oss över planeten har i grunden förändrat våra samhällen och liv. Det finns många positiva faktorer med detta ”krympande” av världen, men det finns också aspekter som ger problematiska konsekvenser. En av dem är bekymret med invasiva arter.

Diskussionen och problematiken kring invasiva arter är varken ny eller unik för Sverige. Att livsstarka arter migrerar över både stora landmassor och även hav är inte ovanligt eller, i de flesta fall, ens problematiskt. Tvärt om har förmågan att anpassa och flytta på sig varit avgörande i flera arters överlevnad. Grundläggande för denna typ av naturliga migration har historiskt sett varit tid. Både miljöer och enskilda arter har haft tid att långsamt, långsamt bekanta sig med varandra och därmed ge och ta av egenskaper som i det långa loppet gynnat dem båda. Detta har varit en naturlig del av evolutionen och har skapat de vitt skilda och unika klimatzoner som finns på planeten idag.

Mänsklig påverkan

Det är först i samband med människans avancerade tekniska utveckling som artmigration blev ett stort och allvarligt problem, vilket det finns en lång rad tragiska exempel på genom historien. Från smittkoppor som fördes till Sydamerika via Christoffer Columbus besättning, till närmast Coronavirusets framfart över alla planetens kontinenter.

Det är just de livsstarka arterna som har förutsättningar att klara en lång resa i exempelvis en bananlåda eller på ett skeppsskrov. Det kan vara individen själv, dess avkomma (i form av frön, sporer, ägg, larver, etc.) eller båda som överlever för att sen etablera sig i den nya miljön.

Jättebalsaminen har migrerat ända från Himalaya.

Vad de är och hur de bekämpas

De här arterna som via människor har flyttats mellan kontinenter och länder, från sina naturliga miljöer till ett främmande område, kallas för främmande arter. Bland dessa finns det alltså arter vars egenskaper kan orsaka stora skador på naturen. Det är dessa som kallas för invasiva främmande arter. I Sverige finns omkring 2000 främmande arter och omkring 15% av dem räknas som invasiva.

Det finns en EU-förordning som innebär förbud mot att inneha och sprida växter som EU listat som invasiva. I Sverige arbetar man just nu på att ta fram en internationell lista för arter som man anser klassas som invasiva i just vårt land. Nyligen antog Trollhättans Stad en Plan mot invasiva landväxter och vi har påbörjat arbetet med att inventera våra fastigheter på dess växter med hjälp av personal från Produktion och Service hos Trollhättans stad. Detta kommer att ske under sommaren 2024 och förhoppningen är att vara klara i september. Utöver inventering och eventuell bekämpning kommer vi behöva implementera metoder för hur vi i framtiden kan minska spridning i samband med markskötsel och markarbeten samt vilka växter vi bör och inte bör plantera.

Vad du kan göra

I Trollhättan har man hittills hittat tre växter som räknas som invasiva främmande och som därmed måste utrotas enligt lag: jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla.

Hyresgäst hos Kraftstaden

Våra hyresgäster har numera möjlighet att anmäla upptäckten av invasiva växter till oss via serviceanmälan. Just denna serviceanmälan går direkt till vår miljösamordnare istället för som brukligt är till aktuell drifttekniker.

Som privatperson

Alla som hittar invasiva växter uppmanas att rapportera in till artportalen. Förslag på arter som borde vara med på listan hittar du HÄR. Kanske finns några av dessa hemma i din trädgård?

Jätteloka
Jättebalsamin
Gul skunkkalla