Trollhättan – en av framtidens åtta mest eftertraktade städer
Det snart gångna året, 2020, kommer bli ihågkommit av många anledningar, de flesta tyvärr negativa. En positiv aspekt som 2020 ändå har medfört är de spännande svängningarna på bostadsmarknaden. I dagarna gick nämligen branschtidningen Fastighetsnytt ut med en artikel som beskriver hur Coronapandemin har påverkat våra bostadspreferenser. Vinnarna? Trollhättan, bland annat.
Coronapandemins påverkan
Coronapandemins påverkan på det gångna året har varit monumental. Vi har fått vänja oss vid de ledsamma nyheterna om restauranger, konferens-anläggningar och nöjesparker som går på knäna. Men även andra branscher har påverkats av pandemins framfart, om än inte på de sätt man kanske förväntat sig. Bostadsmarknaden är ett sådant exempel.
I Fastighetsnytt beskriver Thomas Sandell, chefsarkitekt på AFRY hur man innan pandemins utbrott ville reducera bostadsytan så möjligt för att kunna få ut fler lägenheter på hus. Speciellt i Stockholmsområdet där kvadratmeterpriset är högt var detta ett populärt sätt att göra stadens bostadsmarknad aktuell för fler.
Relation till hemmet förändrats
Men, så i början av året slog Coronaviruset till och vår relation till hemmet förändrades. Det svenska sättet att bjuda hem folk och umgås är relativt ovanligt och när vi inledningsvis inte skulle träffas många på offentliga platser blev det sociala än mer förflyttat till våra egna vardagsrum. Tyvärr blev det då smärtsamt uppenbart att många av oss helt saknar ett vardagsrum eller en annan privat plats att umgås på. De som hade möjlighet uppmuntrades dessutom att utföra sitt arbete hemifrån. Hemmets fyra väggar gick från att vara en trygghet till att kännas inkapslande. Kan det vara så att svenskarna, vi hemmakära fredagsmysare, har tröttnat på att vara just hemma?
Svaret är nog både ja och nej. Vad som definitivt är klarlagt är att våra förväntningar och behov kring våra bostäder har förändrats. Det är här bland annat Trollhättan kommer in i bilden. I de största städerna innebär fler kvadratmeter kostnader som många inte klarar av. De vänder sig nu därför till Sveriges mindre städer.
Det har skett en tydlig skillnad i vad som är viktigt. Både var gäller bostäder och arbetsplatser kommer man att komma ihåg 2020 som året då de här trenderna accelererade.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på AFRY
Helena Paulsson, chef för stadsutveckling på AFRY ledde innan pandemins utbrott en undersökning i sex europeiska länder där 5 000 personer mellan 18 och 35 år deltog. Syftet var att undersöka hur unga människor ser på framtiden, sitt boende och städernas utveckling.
Den allra viktigaste och tydligaste insikten som undersökningen gav oss var att bara 12 procent vill bo i städer med över en miljon invånare. Det fanns en tydlig och stark önskan om att bo i mindre städer
Helena Paulsson – Chef för stadsutveckling på AFRY
Att Sveriges mindre städer får mer uppmärksamhet och att uppskattning visas till de attribut som tidigare förkastats kommer ge småstäderna en självförtroende-boost.
En term som dyker upp allt mer frekvent är 10-minutersstaden. Att ha 10 minuter till jobbet, mataffären, fotbollsträningen och tågstationen blir allt viktigare bland de unga, något som är enklare att uppnå utanför storstäderna. Till exempel i Trollhättan.
